Varning för osammanhängande inlägg... You been warned.
Att ventilera är viktigt, men har kännt att bloggen mest har blivit en gnällplats för mig. Ja just nu är det just det som den behövs för. Mår jag bra är jag ute i verkligheten och lever. Och mår jag mindre bra har jag skrivit av mig här.
Nu kan det ju inte vara så kul att bara läsa tråkigheter... Men just nu är det så, det är lite det som rör sig i mitt liv/huvud.
Men bestämde mig förra vecka att försöka att inte vräka ut oron och ångesten här.. och vad ledde det till?
This is my week:
Jag målade mina naglar knallröda, ja i ett försök att visa kroppen, ja liksom hinta om vad som ska produceras.. Fick en komplimang på jobbet dagen efter. Min kollega: Men GUUUD va snygga naglar, är verkligen SÅÅÅ snyggt med röda naglar. Jag log artigt och tackade så mycket för komplimangen, men inne i mitt huvud skrek jag: JAG VET ATT DET ÄR SNYGGT MED RÖDA NAGLAR, MEN DET ÄR INTE SYFTET, JAG FÖRSÖKER VISA MIN KROPP VAD SOM GÄLLER. BLÖD DIN JÄVEL, BLÖD!! Ja, men inget av detta kunde förståss hon höra eller utläsa ur mitt minspel. Jag log artigt och gick vidare.
På torsdagen tog jag lite ledigt och åkte hem tidigare ffrån jobbet. Trädgård har senaste tiden blivit ordentligt eftersatt, vilket tydligt syntes på gräsmattans höjd, nånstans mellan 1,5- 2 dm högt. Med mycket energi och glatt humör tog jag mig an uppgiften som låg mig för. Måste bara flika in en liten detalj, vet ni hur mycket folk som uppenbarligen inte arbetar på dagarna och går förbi vårat hus? Nä, såklart ni inte vet, jag vet inte heller exakt antal... men de är fler än 10 färre än 50, typ. Nånstans är det ju tevligt med folk som rör sig i området och hejjar på en när man är ute men... ja här kommer ett stort MEN. Mindre kul är man kämpar mot en knähög gräsmatta. Okej gå förbi EN gång och kommentera, MEN när flera personer dyker upp återkommande gång och påpekar: Det var värst vad högt gräs ni har. Du får kämpa bra för att klippa det där. Ska du inte låta din man ta hand om det dära när han kommer hem... Ja, JA, NÄ! DÅ är det inte kul. Kände mig som kvarterets clown. Och under hela tiden log jag artigt och svarade; jo, ja mycket gräs är det. Nä men det här är min uppgift att sköta.... Men inne i mitt huvud skrek jag: JAG VET DIN IDIOT, GRÄSET ÄR JÄTTEHÖGT! VARFÖR TROR DU JAG KLIPPER DET OCH KRATTAR IHOP SKITEN?! NÄ MIN MAN KLARAR INTE UPPGIFTEN BÄTTRE, THIS IS MY SHIT TO HANDLE!! MEN VARFÖR ÄR JAG HÄR UTE ÖVERHUVUDTAGET?! JO FÖR ATT VI INTE KLARAR AV ATT GÖRA DET SOM ANDRA KLARAR AV PÅ ETT ONE-NIGHT-STAND, VI ÄR VÄRDELÖSA! VI KLARAR DET INTE SJÄLVA VI MÅSTE FÅ HJÄLP, OCH NU NÄR HJÄLPEN STÅR OCH VÄNTAR KLARAR JAG INTE AV DET MEST BASIC. BLÖD DIN JÄVEL, BLÖD!
Ja.. Vad hände sen då? Inte så mycket. Jag har blivit smällförkyld och legat nerbäddad i fem dagar.
Sååå... Vill inte fastna i crazyville.. så tänker fortsätta pytsa ut små portioner här istället. Deal with it.
Min nästakommande plan för att locka fram mensen: imorgon tar jag på mig vita jeans!