Så var dagen här.
Dagen för ägguttag.
Vägen hit har inte varit spikrak. Känslorna har varit, om jag citerar en kunglighet, all over the place.
Vi backar bandet lite.
I fredags var det ultraljud för att se hur äggblåsorna utvecklades. Då läkaren var något osäker på resultatet fick jag även lämna ett blodprov för att säkerställa att vi inte missade rätt datum för äggmognadssprutan. Alternativen stod mellan söndagkväll och måndagkväll. När klinken ringde upp på eftermiddagen fick jag beskedet att porverna visat att man väntar in måndag. Och nytt ultraljud bokades in på måndagen.
Måndag kom. Och så även ultraljudet. Läkaren var nöjd med "bilderna" och ägguttag bestämdes till onsdag. Men hon skickade mig även på ytterligare blodprov då hon hade en misstanke om att jag blivit överstimulerad. Barnmorskan som tog blodprovet förklarade vad överstimulering innebär och vad det i sånna fall skulle leda till. Där brast det för mig. Jag bryter ner det mest i mitt liv i delar, lika så med den här behandlingen. Behandling innebär dessutom stor påfrestning på psyket, minst lilla förändring rubbar hela schemat. Vad det då skulle leda till, jo ägg skulle plockas samt befruktas enligt plan men samtiga skulle efter odling frysas ner i väntan på att mina värden stabiliserats. Så här i backspegeln, inte hela världen. Men där och då kändes det som ytterligare ett stopp på vägen.
All oro visade sig återigen varit i onödan, då värdena tydligen var tillräckligt bra för att gå vidare enligt plan som "vanligt". På måndagskvällen togs då äntligen äggmognadssprutan.
Tisdag, mellandag, som baaara skulle avvaras. Läste då Linas upplevelse av hennes första ägguttag. Vilket fick mig att känna lugn inför onsdagen.
Några timmars sömn blev det iaf i natt. Flera än jag räknat med. Klockan 5.50 klev jag upp. Hann precis med det som enligt planen skulle ske. Klockan 6.40 lämnade vi villan i volvon.
Trots makens oro över att vi inte skulle hinna dit i tid, så anlände vi kliniken 10 min innan incheckningstiden. 1-0 till mig :)
Vi blev insläppta i ett litet bås som blev vårat för dagen. Fint och mysig stämning. Nästan lite spa-känsla över stället.. ja om man bortser från oron, förväntan och nervositeten som bankats in i väggarna.
Jag fick byta om till en sjukhusskjorta.. eller skjorta och skjorta.. skulle mer kalla det ett tält, one size passar alla? JA, ja sen skulle jag sätta på mig något som väl kan liknas vid knästrumpor, om vi säger så här; vart jag än skulle fick jag lyfta upp skjortan och hålla upp "strumporna". Noll glamour här.
Jag fick sen lugnande och alvedon, samt att sköterskan satte kalyn i armen på mig medan min man slussades iväg för sitt bidrag..
Efter en kort väntan fick vi komma in i operationsrummet. Eftersom jag inte läggar alltför stor vikt vid tekniska förklaringar blir denna återgivning kanske något avhuggen och kort. Det blir mest en känslomässig redogörelse.
Efter att blivit drogad var det som om allt känslobagage släpptes fram. Paniken bubblade upp när jag inte kunde se min man i pereferin. Hade en underbar sköterska som hela tiden stöttade och sa "rätt" saker.
Att läsa om andras upplevelser och att dessa är så "lätta" var lugnande inför dagen. Men för mig var det inte en lätt upplevelse. Det gjorde ont. De fick öka bedövningsmedlet flera gånger, vilket ledde till att jag när uttaget var klart inte klarade av att gå ut från rummet själv utan fick åka rullstol tillbaka till vårat krypin.
Efter en sovstund på 1,5 timmar fick vi lämna kliniken och åka hem. Eftermiddagen har jag sovit bort omslingrad av värmedynor. Men nu känns det MYCKET bättre, visst fortfarande lite öm, men bättre än när vi kom hem.
Till dagens komik: de ursnygga gröna mössorna vi hade på oss i operationsrummet, de supersexiga nättrosor som jag fick på mig efter uttaget (vi snackar nät från lår till tuttar, iof skönt att avsluta det med ett skratt) och Långben känksan när jag klev på "dammfångar"-tejpen i sista slussen in till operationsrummet.
Men då till resultatet som gjort allt värt att gå genom.
11 st ägg plockades ut. Makens prov blev godkänt. De skulle använda tekniken isci, vilket innebär att de för ihop enskild spermie med ägget istället för att bara släppa ihop allt i en skål.. typ, ja ja det tekniska kan man ju Googla om man är mer intresserad.
Tid för återföring fick vi på fredag. Nu är frågan hur jag får torsdag att gå så snabbt som möjligt.