Hur kan du vara så oförsiktigt i dina frågor?! Att slänga ur sig ett "hur mår du" bara så där?! Du får väl vara lite försiktig i hur du formulerar dina frågor. Inte så mycke right in your face typen.. Nu har jag gått runt i en veckas tid och funderat på hur man svarar på en sån fråga.. Tänk att en liten fråga kan starta våg av tankar och tvingar mig själv att ställa mig frågan. Och kommer inte fram till mycket.. Min vardag består utav väntan, än på det ena och ena på det andra... Oftas kan jag sammankoppla den väntan med nertryckt ångest som bubblar upp vid de tillfällen jag känner mig trygg. Konstant livrädd för att väntan ska sluta i något intet, besvikelse och ett slut som man inte kommer runt.
Så egentligen menar jag tack! Tack för frågan hur jag mår, den behövdes.